”Jag hade inte förstått hur präglad trakten var av kriget, även om det fanns många lämningar i skogen, granatsplitter och sådant”, säger Martti. ”Farsan var med och krigade men berättade aldrig om det, förutom en del hyss de hade för sig. Det var morsan som en gång när jag tog henne med och fiskade som plötsligt började berätta om allt de hade varit med om. Varje skogsväg väckte otroliga minnen. Jag är väldigt tacksam för det. Det kändes så avlägset men ändå inte. Det har format mig, vare sig jag vill eller inte.”

Enligt Martti Rytkönen var det med detta ursprung oundvikligt att naturen blev en ledande inspirationskälla. ”Naturen har alltid varit en självklar del av det jag håller på med. Den smyger sig in överallt och det behöver inte alls bara vara skogen. Jag är ofta ute på upptäcktsfärd, fiskar och går, med gott om tid för att insupa naturen, fundera och planera.”

Intresset för det konstnärliga och talangen för att arbeta med sina händer har funnits med Martti från barndomen. Tanken att ägna sig åt konst och konsthantverk vågade han ändå inte tro på när han efter gymnasieskolan flyttade till Sverige, där han till en början arbetade inom vården. Via kurser på Medborgarskolan och Kyrkeryds folkhögskola kom han så småningom in på Konstfacks glas- och keramiklinje.

”Innan Konstfack experimenterade jag med alla möjliga medier, som måleri, textil, skulptur, fotografi. När jag började utbildningen tänkte jag bli keramiker men sedan fick jag stipendium på Orrefors och fick prova deras olika klassiska tekniker. Då var det kört. Glaset tog över helt.”

Martti Rytkönen började arbeta för Orrefors 1994 – ett samarbete som har fortsatt alltsedan dess, med såväl konstglas som bruksglas. Han framhäver det som ett privilegium att han här fick möjlighet att experimentera med brukets alla berömda tekniker, som Graal och Ariel, med världsledande blåsare, gravörer och målare som läromästare.

”De gav mig så mycket. Jag fick snart lära mig den typiska småländska kulturen. Första gången jag kom med mina ritningar sade de alltid `äh, det där går aldrig´. Sedan satte vi i gång. När vi blev färdiga och jag tyckte att det såg ut precis som på ritningen så sade de `ja den, ja´. Jag fick lära mig att den första kommentaren inte betyder någonting.”

Orrefors mest berömda klassiska formgivarmästare Simon Gate och Edvard Hald har från början tillhört Martti Rytkönens viktigaste referenser som glaskonstnär. I glasvärlden har hans arbete i det slipade glaset blivit ett kännetecken. ”Jag gillar starka, ganska grovhuggna slipade uttryck, inget lulllull. Det råa tror jag är litet finskt.”

Bland sina finska förebilder nämner Rytkönen Kai Frank, Tapio Wirkkala samt Oiva Toikka och dennes ikoniska fåglar – den sistnämnde en särskild idol som Martti hade förmånen att få som professor vid Konstfack.

”Den finska traditionen finns i mig, i den källa jag öser ifrån, fast det inte är medvetet. Det finns vissa skillnader mellan det finska och det svenska som kan vara svåra att sätta fingret på. Finsk formgivning kanske har sina rötter ännu djupare i naturen. Sedan kan man fundera på om kriget har påverkat också. Det kanske är ännu mer avskalat, med rena linjer.”

Om sin skapandeprocess berättar Martti Rytkönen att han naturligt samlar på sig en ständigt växande mängd idéer som med jämna mellanrum helt enkelt måste få sitt utlopp.

”Plötsligt har jag hela serier av idéer i huvudet som måste ut. Det är nästan som att vara gravid. Vad det sedan blir är en helt annan sak, det vet man aldrig. Glaset har en egen vilja, både stramt och givmilt. Hur färgerna och ljuset speglar sig – sådant kan man aldrig veta på förhand.”

Martti Rytkönens glaskonst finns representerad på ledande institutioner som Nationalmuseum, Röhsska museet och Smålands museum, samt i privata samlingar världen över.